synkoper

En sån här skulle jag behöva nu känner jag.
Jag är ledsen hela tiden.
Av ingen anledning.
Det känns lite som att allt kvittar och jag struntar i att göra saker som jag egentligen vill och borde. Det är så konstigt. Jag har aldrig känt så förut, men nu börjar jag gråta för varje liten motig känsla. Jag brukade aldrig gråta...

Jag hoppas att det snart går över, för jag är inte van vid sånt här. Känner inte igen mig själv. Bara mitt ständiga behov av närhet.

Vill vara nära någon. Nu.
Punkt slut.