Dimma
Det blev ganska bra i alla fall på den där halloweenfesten. Plötsligt hade jag en biljett till en klubb jag inte hade tänkt följa med till, och där blev jag kvar tills det stängde. Och så träffade jag en av de mest saknade pojkarna i mitt liv. Och han pussade mig på pannan och kallade mig hans vän, det var oväntat men vi var ju kanske inte helt nyktra, och efter det har det blivit om möjligt ännu pinsammare att möta honom i korridorerna (vi hälsar fortfarande inte).
Hösten går mot vinter och allt är vitt ute, men min almanacka är full ända fram till jul. Jag tror inte jag har en enda sovmorgon ens på helgerna... Försök lev i nuet ändå om det går!
Jag drömmer fortfarande om att kunna ta en helg borta och hälsa på honom.
Hösten går mot vinter och allt är vitt ute, men min almanacka är full ända fram till jul. Jag tror inte jag har en enda sovmorgon ens på helgerna... Försök lev i nuet ändå om det går!
Jag drömmer fortfarande om att kunna ta en helg borta och hälsa på honom.
Ring mig ikväll, så kanske jag vågar svara
Utkast 3 nov:
Imorse vaknade jag hemma hos en av världens finaste och jag åt brunch där med mina vänner. Åh världen är så fin ibland! Efter det har jag genrepat som gäst i ett band och nu lyssnar jag på indisk musik och äter pepparkakor.
Världen är verkligen fin, men det här lovet räcker inte för att uppleva det. Det är för mycket som ska göras. Jag vill ta ledigt ett halvår, eller inte. Vi klarar det här.
________________________________________________________________________________________
5 nov:
Jag är trött och inte taggad alls inför halloweenfesten ikväll, men jag vill inte missa det så jag tar mig i kragen och rycker upp mig och ser livet från den ljusa sidan och peppar...
Allting som handlar om honom spårar ur. Jag vet inte vad som är ett skämt och vad som är på riktigt, och jag bävar lite inför den dagen jag kommer träffa honom igen (någon gång gör jag ju det). Jag längtar ju efter honom och vill träffa honom helst NU, men jag är så rädd för att det kommer bli pinsamt. Jag måste ta mig i kragen och rycka upp mig och se livet från den ljusa sidan och prata med honom! Så här kan vi ju inte ha det.
Ps. Spelningarna har gått bra och jag väntar tillökning i plånboken... Känns bra att vara betald musiker. Ds.
Imorse vaknade jag hemma hos en av världens finaste och jag åt brunch där med mina vänner. Åh världen är så fin ibland! Efter det har jag genrepat som gäst i ett band och nu lyssnar jag på indisk musik och äter pepparkakor.
Världen är verkligen fin, men det här lovet räcker inte för att uppleva det. Det är för mycket som ska göras. Jag vill ta ledigt ett halvår, eller inte. Vi klarar det här.
________________________________________________________________________________________
5 nov:
Jag är trött och inte taggad alls inför halloweenfesten ikväll, men jag vill inte missa det så jag tar mig i kragen och rycker upp mig och ser livet från den ljusa sidan och peppar...
Allting som handlar om honom spårar ur. Jag vet inte vad som är ett skämt och vad som är på riktigt, och jag bävar lite inför den dagen jag kommer träffa honom igen (någon gång gör jag ju det). Jag längtar ju efter honom och vill träffa honom helst NU, men jag är så rädd för att det kommer bli pinsamt. Jag måste ta mig i kragen och rycka upp mig och se livet från den ljusa sidan och prata med honom! Så här kan vi ju inte ha det.
Ps. Spelningarna har gått bra och jag väntar tillökning i plånboken... Känns bra att vara betald musiker. Ds.
Om omöjliga höstveckor
Tänk att nästa höst, då kan jag vara precis vart som helst i världen och vart som helst i livet. På en musikutbildning, med en pojkvän, i Kenya, med massa nya vänner, i Paris, på ett jobb.
Jag drömmer om att vakna tidigt en höstmorgon i Paris i en lägenhet med några fina vänner på besök. Gå upp till morgonsolen i köket, göra sig fin och äta frukost innan jobbet på boulangeriet börjar. Gå över innergården till jobbet i sällskap med en av de fina vännerna som råkar vara en särskild pojke som gick upp innan de andra för att följa med och ta en kaffe och sitta på boulangeriet och skriva och måla medan jag jobbar.
Den här hösten har väldigt stora chanser att bli tung, mörk och jobbig. Men när man tänker efter så kan den bli väldigt bra också. Tung men bra.
Tunga saker idag:
Det var svårt att gå upp på morgonen
Jag hann inte färdigt med min arko-läxa
Saknad
Bra saker idag:
Glögg
Ingrid Marie-äpplen
Sånglektion
Jag köpte en tröja med rymden på
Längtan
Jag drömmer om att vakna tidigt en höstmorgon i Paris i en lägenhet med några fina vänner på besök. Gå upp till morgonsolen i köket, göra sig fin och äta frukost innan jobbet på boulangeriet börjar. Gå över innergården till jobbet i sällskap med en av de fina vännerna som råkar vara en särskild pojke som gick upp innan de andra för att följa med och ta en kaffe och sitta på boulangeriet och skriva och måla medan jag jobbar.
Den här hösten har väldigt stora chanser att bli tung, mörk och jobbig. Men när man tänker efter så kan den bli väldigt bra också. Tung men bra.
Tunga saker idag:
Det var svårt att gå upp på morgonen
Jag hann inte färdigt med min arko-läxa
Saknad
Bra saker idag:
Glögg
Ingrid Marie-äpplen
Sånglektion
Jag köpte en tröja med rymden på
Längtan
<
Jag letar så mycket efter tecken. Fast jag kanske inte skulle behöva leta så mycket. Det här kanske är ett sådant tillfälle när man inte behöver lägga ut kryptiska spår kors och tvärs över världen, man kan ju inte veta säkert om det blir tydda rätt. Jag kanske bara ska se det tydliga och vara lika tydlig själv.
Men om jag ska vara tydlig vill jag vara det på ett fint sätt. Ungefär såhär:
Men om jag ska vara tydlig vill jag vara det på ett fint sätt. Ungefär såhär:
Men jag tänker på honom ändå
Det har varit kväll hela dagen, men just nu har jag en väldigt skön kväll. Jag vet att det är mycket jag behöver göra, men det kan jag göra imorgon, för imorgon kommer bli oskön ändå.
Så jag lyssnar på Norah Jones ensam hemma i soffan, brygger en stor kopp te och äter gott bröd. Det känns så fint. Ikväll behöver jag inget mer. Nu ska jag bara göra ingenting.
Här.
Så jag lyssnar på Norah Jones ensam hemma i soffan, brygger en stor kopp te och äter gott bröd. Det känns så fint. Ikväll behöver jag inget mer. Nu ska jag bara göra ingenting.
Här.
Rapport
Det är helt enkelt för mycket nu. Jag vill inte göra allt jag måste och borde. Jag vill stanna hemma från skolan tills på torsdag och bara sova och dricka te, skriva sånger och plugga ikapp. Jag vill träna, för min rygg gör ont och min kropp är för slapp. Jag vill flytta till paris och inreda den finaste lägenheten i världen, sitta på caféer och se när staden vaknar med nybakade baguetter. Jag vill ta körkort. Jag vill köra till Stockholm och gå på spa med mina fina, och jag vill träffa honom!
Men jag har inte ens tid att drömma om honom. Jag måste skriva en rapport.
Han som är så fin
Den största bekräftelsen sedan jag fick komplimanger för mitt gehör i sommras: HAN sa att han tycker om mig och vill träffa mig OCH ATT JAG ÄR SÖT!!!
Belle
Jag bakar bullar. Ska nog ta med en påse sen och en termos med varm choklad och överraska en vän med en picknick.
I fredags såg jag Tillsammans är man mindre ensam. Den är så fin!
Jag vill bara flytta till Paris när jag ser sånt här. Men det är så mycket annat jag vill också. Jaja, jag har tid.
I fredags såg jag Tillsammans är man mindre ensam. Den är så fin!
Jag vill bara flytta till Paris när jag ser sånt här. Men det är så mycket annat jag vill också. Jaja, jag har tid.
Ny basker
Om det inte hade legat en dämpande molnslöja över den här dagen av rädsla, osäkerhet, obehag och ilska hade jag känt mig väldigt fin.
Se mig när jag virvlar förbi dig och är så lycklig
Livet går i tretakt. Ena stunden virvlar det förbi och jag känner mig som klockan tre på natten när det är kallt utanför men varmt i rummet där man dansar en flygande vals med någon man tycker om, bland tusentals andra som tycks känna samma glädje som en själv.
Sedan känns det som de haltande stegen hos en ovan polskedansare som inte får nåt flyt, det spelar ingen roll hur man anstränger sig för att förmedla svänget och driva på i luften i stället för att bli fast, snubblande på samma ställe. Den man dansar med är helt enkelt inte mottaglig.
Just nu går valsen lite för långsamt. Det är fint att dansa till, men det svänger inte som det ska.
Jag ska snart dansa med dig. Ska bara fixa svänget först.
Sedan känns det som de haltande stegen hos en ovan polskedansare som inte får nåt flyt, det spelar ingen roll hur man anstränger sig för att förmedla svänget och driva på i luften i stället för att bli fast, snubblande på samma ställe. Den man dansar med är helt enkelt inte mottaglig.
Just nu går valsen lite för långsamt. Det är fint att dansa till, men det svänger inte som det ska.
Jag ska snart dansa med dig. Ska bara fixa svänget först.
Och sen slutade jorden att snurra
Jag kommer alltid vara en drömmare, så är det.
Och där skulle jag vilja bo nån gång:
Nu tar jag tag i mitt liv och uppfyller mina drömmar (jag får verkligen jobba om jag ska hinna uppfylla hälften). Jag ska
* plugga i tid
* komma i form
* öva jättemycket
Sådär, tre saker att jobba på under hösten. Det är mycket bättre med nyårslöften nu än på nyår! Ikväll ska jag plugga samhällskunskap och körkortsteori, och imorgon blir det yoga!
Och där skulle jag vilja bo nån gång:
Nu tar jag tag i mitt liv och uppfyller mina drömmar (jag får verkligen jobba om jag ska hinna uppfylla hälften). Jag ska
* plugga i tid
* komma i form
* öva jättemycket
Sådär, tre saker att jobba på under hösten. Det är mycket bättre med nyårslöften nu än på nyår! Ikväll ska jag plugga samhällskunskap och körkortsteori, och imorgon blir det yoga!
Få mig att flyga
Just nu känns det som att ocean med John Butler är det som kommer få hela livet att hålla ihop det här året.
Jag älskar hur den får det att kännas som att allt är meningsfullt. Precis som en sån där plats skulle få allt att kännas meningsfullt:
Jag är lite rädd för framtiden, men jag ska verkligen försöka göra den hur bra som helst.
Jag älskar hur den får det att kännas som att allt är meningsfullt. Precis som en sån där plats skulle få allt att kännas meningsfullt:
Jag är lite rädd för framtiden, men jag ska verkligen försöka göra den hur bra som helst.
Comptines d'un autre été
Än har jag inte packat upp allt, än finns det lite minnen som väntar på att kännas.
Varför då egentligen?
Jag lyssnar på instrumental musik och packar upp.
Än finns det oändligt många känslor som väntar på att kännas nu istället för när de blivit minnen.
Varför då egentligen?
Jag lyssnar på instrumental musik och packar upp.
Än finns det oändligt många känslor som väntar på att kännas nu istället för när de blivit minnen.
Han luktar gott
Jag är inte kär i honom men när jag ser honom tänker jag på ett framtida förhållande. Hoppsan, det var inte meningen. Hoppas vi ses snart.
Konsekvenser av att se på skräckfilm
Ser färdigt på en inte alltför oförutsägbar kriminalserie på tv. Släcker ljuset för att gå upp till mitt rum. Ser en zombie-tant framför mig (som jag nu försökt få ur mitt huvud i en vecka efter skräckfilmskväll) och halvspringer upp för trappan.
Bestämmer mig för att läsa ut sista Harry Potter-boken som jag läser för andra gången i brist på annat. Upptäcker att jag har glömt hälften.
När jag släcker ljuset blir det helt svart i rummet. Zombie-tanten är där ett par sekunder. Koncentrerar mig på gladare tankar.
Londonresa, egen lägenhet, nätter vid havet med fina vänner.
ZOMBIE-TANT
Tänder lampan och går ner och gör te. Rooibos med jordgubb/lime. Det får man bara bra tankar av. Dricker upp långsamt och borstar tänderna en andra gång. Släcker.
ZOMBIE-TANT
Sätter på Norah Jones fast det är obekvämt att sova med hörlurar. Somnar så gott.
Brev till en vän
Det smattrar hårt på fönstrena. Sånt här regn är en påminnelse om dig, precis som EM i Barcelona. Jag skulle vilja ha någon här idag som kunde få mig att tänka på annat, men min röst har försvunnit och jag har suttit tyst hela dagen.
Var i Göteborg i förrgår. Till och med där förväntade jag mig att få se dig på nåt café. Jag tror liksom att om vi möttes nånstans som inte är hemma där ingen känner oss kanske vi skulle se på varann. Jag har inget behov av ord längre, bara en blick nån gång ibland som säger: "jag minns dig fortfarande och jag bryr mig lite även om jag inte visar det".
Mitt behov är en blick som kan få mig att känna att jag inte är den enda av oss som fortfarande har svårt att bara gå förbi. Jag vill inte vara den enda som fortfarande analyserar allt för att förstå hur det kunde bli som det blev.( Jag hoppas att jag är den enda som börjar tvivla på att det ens har varit på nåt annat sätt.)
Jag skulle vilja veta hur saker har gått för dig sen sist. Jag tog alltid för givet att du var säker på vad du ville, men när jag tänker efter tror jag inte att vi nånsin pratade om det ordentligt.
För mig har det gått ganska bra, om du vill veta. Jag har fått många nya vänner, och har kvar de flesta gamla. I skolan får jag hålla på med det roligaste jag vet, en av de få saker i världen som är logiska, musik. Men inte ens där vet jag vad jag vill. Jag trodde att jag ville söka in till nån högre utbildning bara för skojs skull, men jag vet inte om jag tycker om hur musikstudier får mig att känna mig pressad.
Några av de lyckligaste stunderna jag har upplevt har i alla fall varit tack vare musiken. Jag har rest till nya platser( du vet hur jag känner mig trygg av att vara hemifrån), spelat på nya scener, med nya människor, till och med lyckats skaffa mig egna spelningar, en liten inkomst tillsammans med några vänner.
I våras krånglade det lite med lyckan. Jag var ganska stressad och många människor förväntade sig saker av mig som jag inte klarade av. Jag blev ledsen hela dagarna och kunde inte förmå mig att göra nåt av det som jag visste att jag måste. Så småningom bestämde jag mig för att ta tag i alltihop och göra klart saker i skolan som blivit efter och börja träna för att få mer energi och mindre ont i ryggen.
Det var en period med rep eller konserter varje dag så för att hinna med allt började jag slarva med maten. Du vet hur jag hatar när folk säger att jag är för smal, jag har aldrig gjort annat än försökt lägga på mig åtminstone lite kurvor, förrän nu. Det var väl inte så att jag aktivt valde att inte äta, jag kompenserade bara inte för utebliven mat som jag brukar.
Men det är ingen fara, jag är på väg tillbaka nu och jag tror verkligen att livet kommer bli så bra som jag hoppades på där i regnet med dig. Jag bara saknar dig så himla mycket.
France
Det var fint. I Frankrike. Baguetterna var goda, och croissanterna och marängerna och crèpesen, och antlanten var vacker och stor och mäktig och inte alls så kall som jag trodde. Orterna längs kusten var söta och små och hade hamnar och pirer där man kunde se solen gå ner i havet på en tesalong. Sanden var varm och fin och snygga pojkar kitesurfade om kvällarna.
Men när det var dags att åka längtade jag nästan hem. Jag tror det var första gången, utom när min pappa blev sjuk på en flygplats en gång. Det var också fint. Hemlängtan.
Men när det var dags att åka längtade jag nästan hem. Jag tror det var första gången, utom när min pappa blev sjuk på en flygplats en gång. Det var också fint. Hemlängtan.
Kärlek
Jag har softaste jobbet och idag har jag haft sovmorgon, legat i solen på balkongen och varit studiomusiker. Känner mig ascool!
Och jag älskar att det inte är så mycket natt nu. Låt det vara så här ljust alltid.
Och jag älskar att det inte är så mycket natt nu. Låt det vara så här ljust alltid.
Han
I min dagbok från den 4 januari i år står det " jag skriver bara jag, jag, jag. men egentligen är allt han, han, han." Det stämmer inte längre. Jag skriver fortfarande jag, men han tar nästan inte upp någon tid alls längre. I alla fall inte när jag inte vill. Det är skönt.
Sommet de la montagne
Jag har hittat platsen jag vill bo på!
Är det någon som vet om det finns på riktigt eller var det är?
Det är sånt där jag tänker på om dagarna när jag inte är närvarande i verkligheten. Att vakna upp bakom gröna fönsterluckor på toppen av ett berg och höra vågorna brytas nedanför. Och de tunna lakanen är uppvärmda av en annan människa vars värme är den bästa att somna i och vars armar är de bästa på att hålla om mig. När jag träffar min kärlek ska jag ta med honom dit.
Är det någon som vet om det finns på riktigt eller var det är?
Det är sånt där jag tänker på om dagarna när jag inte är närvarande i verkligheten. Att vakna upp bakom gröna fönsterluckor på toppen av ett berg och höra vågorna brytas nedanför. Och de tunna lakanen är uppvärmda av en annan människa vars värme är den bästa att somna i och vars armar är de bästa på att hålla om mig. När jag träffar min kärlek ska jag ta med honom dit.
