synkoper

Jag drömmer inte när jag sover, men när jag är vaken kan jag inte sluta. Jag drömmer om att hitta någon som får det att kännas som när man flyger genom luftgropar. Någon som får mig att rodna bara genom att finnas till. Någon som väcker mig med en kyss i nacken och tar mig med ut för att äta frukost på ett café. Någon som vill hålla om mig hela dygnet, som vill följa med mig ut i världen och som vill somna ute i solen med mig efter en natt av dans på en loge nånstans. Jag vill ha någon som förstår mig, men i väntan på det tänker jag ta mig igenom några veckor med maximal prestationsångest, drömma och kanske bli full, dansa, tigga komplimanger och kyssa någon annan.